Att ordna tävlingar är ett oerhört viktigt sätt att få inkomster till föreningen. Vi ska också ordna tävlingar i de serier i dressyr och hoppning där vi själva vill delta med lag.
Vi har omkring 15 tävlingsdagar per år, och varje tävlingsdag går det åt minst 30 frivilliga. Här kan du läsa vad det innebär att hjälpa till vid en tävling.
Betalt i form av mat
Du får ingen ekonomisk ersättning för att du jobbar som funktionär på en tävling men föreningen står för fika och mat. Är du med och jobbar hela dagen får du fika på förmiddag och eftermiddag samt lunch och är du med på förmiddags- eller eftermiddagspasset får du fika under ditt pass.
Det är viktigt att man fyller på med energi för att orka med. Därför brukar det finnas kaffe, saft, smörgåsar och frukt uppdukat till våra funktionärer i funktionärsrummet. Saknar du något, säg till personalen i cafeterian. Tänk bara på att du är i funktionärsrummet (det inre rummet) när du pratar med cafeteriapersonalen, annars får du betala för det du vill ha.
Redovisning till SISU
Vi ser funktionärsinsatserna som en lärande uppgift och skriver därför närvarolistor över alla som är med och hjälper till. Dessa rapporteras sedan till vårt studieförbund SISU, vilket ger oss möjligheter att arrangera olika utbildningsinsatser som SISU är med och bekostar.
Före tävlingen finns det mycket som ska fixas och det är skönt för dem som ska jobba under tävlingsdagen om förberedelserna kan delas upp på flera personer.
Har du inte möjlighet att hjälpa till före/under/efter tävlingsdagen så kan du ändå bidra genom att baka till cafeterian. Det mesta har en strykande åtgång under tävlingen så det är väldigt bra om många kan bidra med bullar och kakor, både mjuka och hårda.
Någon dag innan en hopptävling byggs banan till första klassen. Det du som funktionär gör är att bära ut de bommar, hinderstöd och infångare som banbyggaren vill använda. Banbyggaren talar om var de olika hindren ska vara och så ser funktionärerna till att ta fram och bygga upp hindren. Allt hindermaterial som ska användas under tävlingsdagen bärs ut på banan och ställs i ordning som hinder även om hindret inte ska vara med i första klassen.
Hindermaterial till framhoppningen ska också bäras ut - hinderstöd och bommar till ett räcke och en oxer. Till framhoppningen har vi särskilda hinderstöd som visar höjden på hindren.
För att undvika olyckor och minska olycksriskerna är det viktigt att hålla hästar och publik skilda åt. Vi sätter bland annat upp avspärrningar mellan ridhuset och ridbanan.
För att hindra bilar från att parkera på gårdsplanen ställs det ut avspärrningar där också, men det görs inte förrän på tävlingsdagen.
Tävlingsledaren ansvarar för att avspärrningar och skyltar, om t ex hästbesiktning, kommer på plats.
På tävlingsdagen samlas alla funktionärerna i funktionärsrummet innanför cafeterian, cirka 45 minuter innan första start. Då är funktionärslistan klar så att alla kan se vilken/vilka arbetsuppgifter de har under dagen. Listan sitter sedan på anslagstavlan i funktionärsrummet.
Det finns en del saker som ska fixas innan tävlingarna startar; flaggorna ska hissas, de sista avspärrningarna ska upp, skottkärra ska fram till parkeringen mm.
Parkeringsvakterna är de första funktionärerna som de tävlande deltagarna träffar på när de kommer till oss med sina transporter. Parkeringsvärdarna finns på plats 1,5 timme före första start.
Som parkeringsvärd är du den första våra besökare träffar, så det intryck du ger är mycket viktigt. Du hälsar deltagarna välkomna och visar varde ska parkera sina bilar och transporter, eller bussar.
De stora fordonen står på första parkeringen, mindre lastbilar på planen bakom stallet, och transporter på den stora parkeringen längst bort, samt på lilla ridbanan nedanför den stora banan.
Det brukar komma ganska mycket publik och då ska de också anvisas parkeringsplats. De får parkera sina bilar, på snedden, till vänster om cykelvägen, så långt ner i diket som möjligt så att det finns utrymme för transporter att komma förbi och att trafiken på cykelvägen inte hindras.
Det ska också finnas en skottkärra samt grep vid parkeringen, och dörrarna från parkeringen till ridhuset ska vara öppna om framridning sker där.
Sekretariatet ligger på andra våningen i nya ridhuset. Du som arbetar där håller ordning på startlistor och resultat, tar emot ändringar och strykningar.
Där hämtar ryttarna också ut sina rosetter om de inte deltagit i prisutdelningen.
Det händer att ryttare vill starta en annan häst än den de anmält eller att de vill starta fler än de anmält sig med. Det kan också vara så att en anmäld häst ska ha en annan ryttare än den som är anmäld. Även byte av klass kan ske. Det kan med andra ord bli många ändringar innan klassen startar. Senast 30 minuter innan klassen startar ska startlistorna sättas upp.
Är det lagtävling ska någon vara ansvarig för att enbart sköta lagen, både vad gäller startlistor och resultat.
Det är i sekretariatet som alla start- och resultatlistor lämnas ut. Vid dressyrtävlingar räknas resultaten i sekretariatet, innan ryttarna får hämta sina protokoll.
Som funktionär i sekretariatet har du också till uppgift att sätta upp start- och resultatlistor på anslagstavlan på väggen utanför sekretariatet.
Sena strykningar och efteranmälningar ska så snabbt som möjligt meddelas till domartornet, framhoppningen och ringmastern så att rätt ryttare är på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Sekretariatet kontrollerar också vaccinationer på de hästar som finns med på vaccinationslistan i TDB.
Eftersom det stundtals händer mycket i sekretariatet och det kan vara många ryttare på kö är det bra om du som funktionär är van vid tävlingar och kan dataprogrammet Equipe som vi arbetar med. Det är också viktigt att du är trevlig och ger ryttarna ett gott bemötande.
Sekretariatet har också ansvar för att inhyrda funktionärer fyller i pappret om funktionärsarvode, och att arvoden betalas ut. Sekretariatet ska tillsammans med tävlingsledaren räkna ihop kassan efter en tävlingsdag och se till att pengar samt kvitton och en redovisning över inkomster och utgifter lämnas till kassören.
Arbetsbördan är stundtals stor i sekretariatet. Därför ska bara de som jobbar där finnas i sekretariatet. Dessutom stängs sekretariatet 30 min före varje klass, så att det blir arbetsro där.
Uppvärmningen för både hästar och ryttare kallas framhoppning. Hos FHF är framhoppningen i nya ridhuset vid utomhustävlingar, och i gamla ridhuset vid tävlingar inomhus.
Den som ansvarar för insläppet till framhoppningen håller reda på vilka ekipage som får vara på framhoppningen och att det inte är för många inne samtidigt. Hur många som får vara inne på framhoppningen bestämmer överdomaren (normalt sex-sju ekipage). Det är viktigt att ekipagen släpps in enligt sin startordning.
För att veta vilka ekipage som ska starta i klassen behövs en startlista, den hämtas i sekretariatet. Hämta den så sent som möjligt så att ev. strykningar samt efteranmälningar kommer med.
Tävlingsreglementet säger att framhoppningen ska vara bemannad 30 minuter innan klassen startar. Det är viktigt att funktionärerna är på plats minst 30 minuter innan klassen startar så att de ekipage som ska starta först får god tid på sig att hoppa fram. Det kan hända att ryttare inte dyker upp på framhoppningen och det kan bero på en sen strykning som inte finns med på startlistan.
Kommunicera med sekretariatet via din walkie-talkie om det uppstår frågetecken i startlistan.
När du kommer till framhoppningen kan det hända att det redan är ekipage inne på banan. Ta reda på om de tillhör dem som ska starta bland de första. Om de inte tillhör de ryttarna så är det ok att de är kvar men bara tills att de som har rätt att hoppa fram vill komma in på banan, då måste de gå ut och lämna plats för dem.
Om du står som funktionär inne på framhoppningen innebär det till största delen att kratta framför och bakom hindren så att det inte blir stora gropar. De flesta ryttare har medhjälpare med sig som hjälper till med hindren men det kan vara så att ryttarna vill ha hjälp av funktionärerna. Vi tillåter max en medhjälpare per ryttare, av säkerhetsskäl.
Framhoppning sker i ett varv och vi byter varv efter varje klass. Då ska hindren alltså vändas. Det är också bra att flytta på hindren några meter för att inte alla ska hoppa av och landa på samma ställe hela dagen.
Framhoppningen består av ett räcke och en oxer på tävlingshöjd. Hindren ska alltid hoppas från rätt håll, dvs så att ryttaren har den vita flaggan till vänster och den röda till höger.
Enligt tävlingsreglementet gäller följande för höjning och sänkning av hinder under pågående klass;
Hinder på framhoppningsbanan får inte överstiga, i höjd och längd, höjden och längden på hindren i pågående tävlingsklass (nytt från 2023).
Det är tillåtet att sänka hinder tillfälligt om övriga på framhoppningen godtar det. Detta ska ske under så kort tid som möjligt och hindret ska sedan återställas till ordinarie höjd och utseende.
Du som står på framhoppningen måste kunna säga ifrån om en ryttare eller medhjälpare beter sig illa mot sin häst eller mot andra på framhoppningen. Vid allvarliga situationer så kontaktar du överdomaren och ber att den kommer till framhoppningen.
Detsamma gäller om ryttaren använder spöet för mycket på sin häst, då ska du också be överdomaren komma. Se till att du som funktionär på framhoppningen har överdomarens telefonnummer.
Många funktionärer har sin plats vid eller på tävlingsbanan, som är den stora uteridbanan vid tävlingar utomhus och nya ridhuset vid tävlingar inomhus. För att få vara funktionär inne på tävlingsbanan vid hopptävlingar måste du vara minst 13 år.
Som ringmaster är du den som har koll på att rätt ekipage befinner sig på banan och att nästa ekipage står beredd.
Oftast har vi två ekipage på banan, ett som hoppar och ett som väntar på sin tur, och så står det ett ekipage utanför banan som väntar på att få komma in. Domaren meddelar vilket som gäller.
För att ha koll på att det är rätt ekipage som ska vara på banan är det viktigt att du har en startlista med eventuella efteranmälningar och strykningar så att inga missförstånd uppstår.
Det är viktigt att du har god framförhållning och har koll på ekipge som står på tur så att de finns på plats när det är deras tur att hålla sig beredda eller gå in på banan.
Det är ringmastern som ropar in/fram nästa ekipage som står på tur och öppnar och släpper in ekipagen på banan. Om nästa ekipage får vara på banan redan när ett ekipage hoppar, så berätta för ryttaren var det är säkrast att röra sig för att inte komma i vägen. Detta kan banchef eller banbyggare berätta för dig.
Står du som funktionär vid insläppet till tävlingsbanan är du Ringmasterns högra hand. Det innebär att du hjälper till att hämta ekipage från Collecting ring eller framhoppningen som står på tur att komma in på banan samt öppnar och släpper in ekipage på banan.
Behövs uppdaterade startlistor är det du som hämtar det i sekretariatet åt ringmastern.
Funktionärer inne på banan har till uppgift att plocka upp nedrivna bommar/hinder, samt kratta framför och bakom hindren så att det inte bildas stora gropar.
Alla funktionärer inne på banan hjälper till vid höjning och ombyggnad.
Det är viktigt att kunna banan, dvs ha koll på i vilken ordning hindren ska hoppas, och ha koll på var ekipagen befinner sig så att man inte råkar ut för en olycka. Släpp inte hästen med blicken!
Om en ryttare faller av får den inte sitta upp igen utan måste leda sin häst av banan. Om en ryttare skadar sig, ska ryttaren ligga still och sjukvårdare ska tillkallas.
Om hästen springer i väg utan ryttaren hjälper du till att försöka fånga in hästen eller ser till att du ställer dig någonstans så att du inte råkar illa ut. Det kan vara farligt att försöka fånga in en häst som springer i full galopp och då är det bättre att överlåta det åt dem som tycker att det känns ok och sätta sig själv i säkerhet.
Du får hjälpa en ryttare om tyglarna går sönder, sadelgjorden lossnar eller en benlinda går upp, så att situationen blir farlig. Du får också ge ryttaren glasögon, om de åker av. Däremot får du inte räcka upp ett tappat spö till ryttaren. Det kallas otillåten hjälp och innebär att ekipaget blir uteslutet.
Utsläpp från banan
Du står vid den nedre dörren i ridhuset eller vid utsläppet på bortre delen av ridbanan och släpper ut det ekipage som har hoppat klart.
Du ska också ha koll på ekipaget på banan. Det händer att ryttaren vill avbryta sin ritt i förtid, och ska då släppas ut. Men det händer också att ryttare glömmer sista hindret och rider mot utgången. Öppnar du då för tidigt lurar du ryttaren att tro att ritten är färdig.
Anpassa dörröppningen i ridhuset så att det inte stör den ryttare som gör sin tävlingsstart.
I domartornet sitter flera personer med olika uppgifter och som funktionär kan du ha några olika arbetsuppgifter.
Hos oss är samma person både domare och speaker.Det är domarens uppgift att se till att tävlingsreglementet (TR) följs på hoppbanan. Som domare kan du tillsammans med överdomare och tävlingsledare få reda ut eventuella tvister och ta emot protester från ryttare. För att bli domare måste man gå en utbildning i Svenska Ridsportförbundets regi.
Det är speakern som talar om vilket ekipage som befinner sig på banan, vad ryttaren och hästen heter samt vilken klubb de tävlar för. Speakern talar om vilket ekipage som ska hålla sig beredd och berättar hur det gick för föregående ekipage, vilken tid de hade och om de fick några fel. Det är även speakern som ger ekipaget deras startsignal.
Startsignalen ges via en ringsignal. Som tidtagare gäller det att du är uppmärksam och skärpt.
Föreningen äger en elektronisk utrustning som ett antal personer är utbildade på. Tidtagaren talar tydligt om tiden vid målgång, så det kan noteras i hinderprotokollet.
Vi har också två vanliga tidtagarur, en för grundomgång/fas 1 och en för omhoppning/fas 2.
Det är alltid den elektroniuska tidtagningen som ger huvudtiden, de andra är reservklockor.
Föra hinderprotokoll
En person är sekreterare och fyller i hinderprotokoll för hand. Det är listor med plats att notera vad som hänt vid varje hinder. Varje hinder som passerats felfritt ska markeras med 0, vid rivning ska det stå 4, och vid vägran ska det stå V4 vid första vägran UTE vid andra vägran. Andra vägran innebär uteslutning, liksom om ekipagen får mer än 16 hinderfel. Du ska också skriva upp tiderna i båda faserna.
Första gången du sitter i domartornet kommer någon som är van att hjälpa dig tillrätta i domartornet och lära dig dina arbetsuppgifter.
Överdomaren är den som kontrollerar att TR följs på hela tävlingsområdet och att tävlingarna genomförs på ett bra och rättvist sätt. Överdomaren rör sig fritt runt på hela området, med särskilt fokus på framhoppningen, och har koll på att ryttarna, deras medhjälpare och funktionärer uppträder på ett korrekt sätt.
Alla funktionärer på viktiga ställen som parkering, framhoppning och sekretariat samt domare och banchef ska ha telefonnumret till överdomaren.
Överdomaren har koll på att häst och ryttare har den utrustning som föreskrivs i Tävlingsreglementet, det kan till exempel handla om att kolla längden på sporrarna eller se till att ryttare inte har betslat med ett otillåtet bett.
Överdomaren fyller efter varje tävling i en rapport, där bland annat det som varit bra eller dåligt påtalas för arrangören.
Tävlingsledaren är spindeln i nätet vid en tävling. Det är tävlingsledaren som har den övergripande kollen. Som tävlingsledare kan det handla om allt från att fixa kaffe till parkeringsvakterna och se till att det finns funktionärer på alla positioner till att sköta kontakten med journalister. Tävlingsledaren ingår också i tävlingsjuryn, och bör ha genomgått en specialutbildning inför sitt uppdrag.
Banbyggaren är den som bestämmer hur de olika banorna ska se ut och vilka hinder (bommar och infångare) som ska användas. Det är banbyggaren som ritar upp hur banan ska se ut, hur många språng banan ska innehålla, hur lång den ska vara och hur lång maxtid ryttarna har på sig att ta sig runt banan. Det gäller att banbyggaren anpassar sin bana utifrån den nivå som tävlingen har så att banorna inte blir för svåra eller för lätta för klassen.
Alla banbyggare har gått utbildning i Svenska Ridsportförbundets regi.
Som banchef är du banbyggarens högra hand och hjälper denne vid banbygget. Du har ansvaret för banan och de funktionärer som finns där. Du ser till att funktionärerna får lite paus och kan fika eller gå på toa. Är det varmt och soligt är det viktigt att du ser till att dina banfunktionärer får i sig tillräckligt med vätska så att de inte får vätskebrist.
Som banchef har du koll på hindermaterialet som används vid tävlingar.
Det är banchefen, eller tävlingsledaren, som gör funktionärslistan och utifrån anmälningslistan bestämmer vilka personer som ska vara på vilka positioner.
Det kan bli ganska mycket spår och gropar ute på banan efter en klass och då behöver banan jämnas till innan nästa klass startar.
För att sladda banan finns det en traktor med en släpa som föreningen använder sig av. Är det torrt kan det också handla om att vattna banan (inte stora ridbanan som bevattnas underifrån) så att det inte dammar så mycket.
För att få köra traktorn krävs att du är minst 16 år och har vana att köra traktor, vi ser gärna att du har traktorkörkort.
Det kan inträffa olyckor på tävlingar och därför måste föreningen alltid ha en sjukvårdsutbildad på plats på alla tävlingar. Det inträffar ofta att ryttare ramlar av och då kan de behöva kollas upp av någon sjukvårdsutbildad. Vid allvarliga olyckor tvekar vi inte innan ambulans tillkallas. Det finns inga krav på att den sjukvårdsansvarige ska vara legitimerad sjuksköterska eller läkare, utan det viktiga är att sjukvårdaren kan ge första hjälpen, bedöma situationen och hålla huvudet kallt i svåra situationer.
I cafeterian finns det hembakat fikabröd, mackor med olika pålägg, korv och bröd, luncher, drycker, frukt och godis.
Är det bra väder är det många som tar med sig både sin fika och sin lunch och sitter ute, det innebär att det hamnar en del disk ute, som inte kommer tillbaka in om inte personalen i cafeterian hämtar den. Det kan även bli en del skräp som blir liggande kvar, både inne och ute, som måste plockas upp och det är en arbetsuppgift som också ligger på personalen i cafeterian.
Borden, både inne och ute, kan behöva torkas av emellanåt så de inte är kladdiga.
De som har egen matsäck med sig ska hänvisas till exempelvis läktaren i ridhuset. Cafeterian är till för dem som köper sitt fika och sin mat ur vårt sortiment.
Det kan bli väldigt stressigt ibland, särskilt vid ombyggnad av bana då många passar på att äta lunch. Vissa stunder på dagen är det väldigt lugnt i cafeterian och det är då man kan passa på att ta en sväng för att plocka in disk och skräp och torka av borden.
Det blir mycket sopor efter en tävling och det är de som har ansvaret för cafeterian som även ansvarar för att soporna körs iväg till tippen snarast så de inte blir stående kvar.
Efter att ha jobbat som funktionär under tävlingen en hel dag är det skönt att få packa ihop och åka hem. Men det finns fortfarande en hel del sysslor som måste fixas innan tävlingen kan ses som avslutad.
Allt hindermaterial på tävlingsbanan och framhoppningen ska bäras tillbaka till sina platser i nya ridhuset efter tävlingen.
Repen ska rullas ihop. Hinderstöd och rep ställs tillbaka där allt annat hindermaterial förvaras. Avspärrningarna på gårdsplanen flyttas undan, alla skyltar ska plockas in och flaggorna tas ned.